Filmmusik är verkligen oerhört effektivt för en film. Det här är några av de effektivaste användningarna i filmvärlden:

”Bomb track” i ”Natural Born Killers”. En scen som börjar stillsamt och väldigt sakligt går på en perfekt plats i låten över till att bli effektiv, våldsam och explosiv.
Självklart är det inte en scen som älskas av de som tycker att våld på film är fel (vilket det ur mången aspekt är), men det är ändå en behagligt stark scen.

”Marinelli: Briony” i ”Atonement”. Filmen, som heter ”Försoning” på svenska, är en estetisk och gripande historia om hur en lögn kan förändra många livsöden. Den första låten i filmen är den som handlar om karaktären ”Briony” och den har det ovanliga greppet att den delvis består av skrivmaskinsknatter.

”I will always love you” i ”Bodyguard”. Idag relateras Kevin Costner till kalkonfilmer och stackars Whitney Houston är väl mest någon som folk tycker synd om. Men det fanns en tid då de var kung och drottning av kärleksskildring, och det eskalerade i och med slutscenen ur ”Bodyguard” där ”I will always love you” användes väldigt effektfullt.

Men musik har använts i filmer långt tidigare än på nittiotalet givetvis… Redan när formatet var Super 8!

Att Jackass skulle förvandlas från tv till film var en smula förvånande. Fanns det verkligen ett sådant intresse för att se unga män slå sig blodiga, äta exkrementer och håna varandra också på film? Tydligen. En anledning till att Jackass kunde gå från tv till film var dock frågan om timing, och där hade man tur. Jackass var fortfarande oerhört populärt bland främst de yngre tv-tittarna, vilket måste ha avgjort totalt vid filmlanseringen. Att få se Johnny Knoxville, Bam Margera, Chris Pontius, Steve-O & Company äta kissblandad snö, skära sig med papper mellan fingrarna, kräkas, ha ansiktssvett och tippa bajamajor med personer inuti var helt enkelt något som många längtade efter att få se på filmduken. Hela filmen var en spin-off på det tv-format som sändes på MTV, utan någon större handling och snarare som ett enda långt avsnitt av tv-programmet. I 2006 kom uppföljaren till filmen, Jackass Number Two, ett år senare Jackass 2:5. Nu borde väl rimligen publiken från tv vara mättad?

Ändå planerar man i år att komma med Jackass 3. Tidigare filmer har väl gått från filmsuccé till att förpassas till de mindre betydande recensionerna. Hur många gånger kan man egentligen chocka? Hur äckligt måste det bli? Jag ska inte sticka under stol med att jag blev förtjust när Jackass gick från tv till film första gången, men så var också en enda film nog för mig. År 2002 kändes Jackass fortfarande nytt, fräscht och inte minst fortfarande provocerande. Som film måste den nog ändå kallas för succé, då budgeten låg på 5 miljoner dollar och intäkten på hela 64 miljoner dollar. Men Jackass 2009 – hur hett känns det? Frågan är om den ens kommer upp på biograferna i Sverige. Möjligen är det bara jag som har växt ifrån den till högst pubertala humorn. Eller så finns det så många liknande program på tv idag, Bam Margera har sitt eget, Chris och Johnny har sitt ”Wildboys” och de brittiska Dirty Sanchez har med sin tv-show tagit äckeltv till en helt ny nivå. Men kanske finns det ändå de där ute som kräver mer, eller så kommer dagens publik från den generation som var allt för ung när första Jackass-filmen släpptes. Kanske den nuvarande publiken inte ens visste vad Jackass var på den tiden? Hur som helst, Jackass 3 är på väg och någon eller kanske till och med några kommer att se den. Bara inte jag.

Ett av de bästa musikminnen jag har var när jag såg Bruce Springsteen på Stadion förra sommaren.
Ljussättningen var riktigt coolt gjord, vilket innebar att man kunde se Bruce Springsteen ofta, om inte annat så för att man såg hans siluett väldigt väl.
Det var även väldigt bra ljud, vilket gjorde att det inte gjorde något att det var lite regnigt. Vi stod där och bara njöt i snålblåsten, av hur duktig han var och hur bra ljudet var.
Han hade verkligen en speciell kontakt med publiken och det var samstämmigt på ett sätt som det sällan är när man är på en så stor show; det lyckas aldrig bli intimt på samma sätt.
Men det säger också något om hur viktigt det är att ljudet är satt på rätt nivå, för även när det blir för högt kan det ju bli fel.
Sedan är förstås Springsteen en av de mest rutinerade och största artister som finns, så han är väl van vid att göra allt som behöver göras för att publiken ska vara nöjd, och omge sig med de bästa ljudteknikerna och så vidare.
Men eftersom att de alltid spelar på nya arenor kan det säkert vara svårt att anpassa ljudet varje gång, när till och med saker som blåst spelar in.

Samma sak kan det i viss utsträckning vara med ljussättningsfrågan; Sverige är ju betydligt mörkare än exempelvis Kalifornien på vintern. Då gäller det att vara beredd med världens bästa spotlights och så vidare!

Som vi alla säkert vet så har livet både sina ljusa och mörka sidor. För även om vi ju alla vill att livet ska vara så glädjande så möjligt, så är ju detta tyvärr ingen realitet när det väl kommer till kritan. För livet är tyvärr som så att med det goda kommer alltid det onda, och vice versa. Det vill säga att vi har fått gåvan att leva här på jorden, men tyvärr så kommer den gåvan att någon dag försvinna. Det kan hända i dag,  i morgon eller eller om 60 år. Oavsett vad så kommer varken du eller jag att kunna undvika detta.

Och något som tillhör denna bortgång är så klart också begravningar, som fungerar som ett slag avsked av de vi älskar. Begravningar kan vara både jobbiga och sorgsna, men oftast så är det något man helt enkelt måste ta sig igenom. Det enda man kan göra är att försöka hedra personen i fråga på bästa möjliga sätt. Är man väldigt förvirrad kan det vara bra att anlita en begravningsbyrå Stockholm, eller någon annanstans som det nu råkar vara smidigare. Där kan man få råd och stöd inför denna onekligen känslomässiga händelse.

Ett bra sätt att göra detta på är att spela musik som den avlidne tyckte väldigt mcyket om. Och egentligen så spelar det väl itne så stor roll om det så var Rockmusik eller Hiphop låtar, för det är ju den avlidne som man ska hedra. Därför så bör man alltid försöka göra en begravning så som man trot att denna person skulle vilja ha det. Kanske en omöjlighet ibland, men det är i alla fall tanken som räknas.

Visst har vi väl ändå inte helt glömt bort den beryktade CD-skivan? För visst minns vi väl ändå alla när, var och vilken som var den allra första CD-skivan vi köpte? Jag minns. Det var på Bokmans i ett köpcentrum och skivan var en Absolut Dance 16 årgång väldigt längesedan.  Detta var inledningen på en era som skulle komma att vara väldigt länge, men inte för evigt.

För åren gick och helt plötsligt så började det hända en hel del med all teknik. CD-skivorna började bli allt mindre intressanta, då både diskar och mp3-filer började dyka upp. Helt plötsligt så var CD-skivan inte längre något självklart, utan istället ett minne blott. Där satt man helt plötsligt som en fåntratt och hade en samling med över 300 CD-skivor, och ingen var intresserad av att köpa dem.

I dag däremot, tio år senare, så har CD-skivan kommit att bli lite av en kult. CD-skivan är en raritet man sällan skådar hemma hos någon, och det är just därför som det har blivit allt vanligare att CD-skivor säljes på nätet eller på andra forum. Nu för tiden så kan man faktiskt tjäna sig en liten hacka på att sälja dessa rariteter, och vem tackar nej till lite extra stålar?

Att ha en karriär inom musikbranschen är det många som haft turen att lyckas med genom åren, men trots detta så betyder det inte att det är en räkmacka direkt.  För en räkmacka är precis vad en sådan här karriär inte är. För att bli en stor stjärna inom musikvärlden så krävs det nämligen en hel del av många saker. Det räcker liksom inte bara att ha en hyfsad sångröst och ett snyggt yttre för att lyckas som musikartist. Nej, det krävs mycket mer än så.

För det första så gäller det att ha en stor påse med tålamod och engagemang om man vill nå sitt mål. Att bli artist är ingenting någon kan göra åt dig, utan du måste kämpa dig fram i ur och skur. Därför så måste man vara beredd att spendera flera dagar i sträck i en musikstudio och spela in låtar och öva på rösten. Det kan ta flera år innan man lyckas skapa en bra hitlåt som allmänheten gillar.

Det gäller att se till att skaffa sig bra kontakter inom branschen och på så sätt få in foten på musikmarknaden. Det krävs att du har något speciellt,  så det spelar ingen roll om du har hängt mycket på Molotov Studios eller i Sonys högkvarter, har du inte det där speciella så kommer ingen att vilja satsa på just dig.

Så tänk igenom ditt beslut väldigt noga innan du bestämmer dig för att satsa på en karriär inom musiken. Vägen kommer att bli både lång och hård, och har du otur så k<n du sluta på samma plats som när du började.